img
Kul­tur­lag­ret:
BYAR & BYGG­NA­DER I BO­TEÅ­BYG­DEN - FÖRR I TIDEN
(Pla­ts f. lo­go​/​fo­to)
Här samlar vi artiklar om Boteås byar och byggnader förr i tiden: Från 1900-talet och bakåt.
(Om byar och byggnader i dag läser du under fliken "Boteåbygden")

Växeln i Undrom
Välj artikel:
In­nehåll
Affärer i Boteå
Finkan i Grillom
Grilloms skola
Gästis
Holm i Ö­verlännäs
Leå­tor­pet
Sånga Brunn och Bad
Växeln i Undrom
Av: Jan Eklund  
Telefonväxeln i Undrom har förmedlat många kontakter under åren.

 
img
Foto: Jan Eklund
Telefonväxeln i Undrom.

När telefonen kom till Boteåi slutet av 1800-talet placerades växelstationen först i ett hus vid Kyrkvägen för att senare hamna i Undrom i det hus som - trots att den manuellt betjänade telefonstationen ersattes av en automatväxel för närmare femtio år sedan - fortfarande kallas "Växeln" i folkmun.
I Botebladets anspråkslösa miniserie om intressanta hus i trakten vill jag den här gången presentera några data om Växeln. Jag är själv inflyttad och har inga egna minnen av telefonväxeln, men genom vänligt tillmötesgående från olika uppgiftslämnare på orten har jag försökt pussla ihop en enkel proveniens.

 

År 1897 drogs telefonledningen från Nyland till Undrom och den första telefonväxeln placerades i det hus vid Kyrkvägen som i dag ägs av familjen Rolf och Maggan Svensson.
Uppgifterna om den första växelstationen är knappa, men föreståndare skall ha varit Teresia Isberg, som på 1920-talet efterträddes av Terese Nyberg.

 

På 30-talet flyttades växeln till det hus i Undrom där den sedan blev kvar fram till automatiseringen på 50-talet. Huset har möjligen uppförts (eller byggts till) 1889; detta årtal finns hur som helst inhugget i en väggstock.
Ägorna var avstyckade från en större, intilliggande fastighet och kallades Smällsgärdan. Jag har inte lyckats spåra ursprunget till eller betydelsen av detta gårdsnamn, men kanske någon av Botebladets läsare vet mer.
Föreståndare för den nya växelstationen var 1932-1955 Hilda Sjödin, gift med John Sjödin som hade affär i Grillom. Bland dem som arbetat i växeln under årens lopp kan nämnas Ingrid Nilsson, Eva Sjöström och Gerd Wiklund.

 

En Boteåbo som särskilt minns växeln är Gunn Östlundh, Valla, som själv arbetade där som telefonist 1940-41.
-Jag hade precis blivit konfirmerad och slutat skolan när jag fick anställning som telefonist i växeln, berättar Gunn. Egentligen skulle man ha fyllt sexton för att få arbeta där, men jag fick dispens.

 

Det var ett intressant men ganska stressigt jobb, minns Gunn. Växeln låg en trappa upp och där fanns också personalbostad. Man turades om i skift så att en telefonist alltid var i tjänst eller hade jour, så stationen var bemannad dygnet runt.
Dagarna kunde vara stressiga och det gällde att hitta rätt bland alla linjerna på det manuella växelbordet. Det var namn- och nummeranrop som gällde och det krävdes god personkännedom för att koppla rätt ibland.


 
img
Foto: Jan Eklund
Telefonväxeln i Undrom.

 

I regel var de som ringde glada och trevliga, men Gunn minns en och annan som hade bestämda synpunkter på fröken i växeln om de inte fick svar och de var inte alltid så snälla i tilltalet.
Nätterna var lugnare och hade man tur kunde man få uppleva något så sällsynt som att få se en Nattens drottning blomma! För en ung flicka blev dock jobbet på växelstationen så småningom för stillasittande och instängt, så Gunn gick tillbaka till lantbruket igen.

 

Författaren Bertil Malmberg (född i Härnösand 1889, ledamot av Svenska akademin, död 1958; författare till bl a Åke och hans värld, som är hans kanske allmänt mest kända men inte främsta verk - han var framförallt diktare och essäist) var en av dem som hade tidig anknytning till huset eftersom han i sin ungdom tillbringade somrar där hos sina fastrar. Den uppgiften - liksom andra som rör huset och dess historia - har jag fått av Sigge Bodin.

 

Redan under tiden som telefonväxelstation fungerade huset delvis som bostad, först åt skräddarmästaren Jonke Hällström och sedan under många år åt barnmorskan Linnea Sundberg-Eriksson, som de sista åren hade huset som sommarbostad.

 

1955 automatiserades telefonväxeln och inrymdes i en automatstation ett stycke därifrån. En epok i telefonins historia gick i graven.
Utvecklingen har därefter gått allt snabbare och snart är både telefonlinjer och automatstationer ett minne blott, precis som det manuella växelbordet; 3G-master, satelliter, mobiltelefoner och telefoni via internet tar över.

 

1978 övertogs fastigheten av Lars Ehrnström och Viveca Svedjeland och det var de som introducerade namnet Säterhagen, som därefter blev den officiella bostadsadressen - även om "Växeln" fortfarande är det namn som lever vidare i traditionen. De nuvarande ägarna är familjen Mikael Holmsten - Catarina Kristoffersson som övertog huset 1997.

 

Som avslutning på den här lilla historiken vill jag vidarebefordra Sigge Bodins notering att den första abonnenten - alltså med telefonnummer 1 - var Sjöströms på Solberg.
Och nummer 4 innehas fortfarande av affären (f d Konsum, numera Handlar'n) i Undrom.

Skulle något av de ovan nämnda namnen eller årtalen hamnat fel är det jag som misstagit mig och inte mina olika sagesmän, som skall ha stort tack för hjälpen.

 

(Artikeln har varit införd i Botebladet)


 
 
Till sidans topp
68/1677  
 
 
menyer
Botevy
  Allt material Copyright © 2011-2024 Boteåparlamentet o/e resp upphovsrättsinnehavare Foto: E Hoppe   
  Allt material Copyright © 2011-2024 Boteåparlamentet o/e resp upphovsrättsinnehavare Foto: E Hoppe

Vi använder SSL och IP-nr. Om integritet på botea.se
Facebook
Twitter
Google+
Linkedin
E-post
PARLAMENTET X
FÖRENINGAR
KULTURLAGRET
Boteåbor fr pilInnehåll
Byar och byg pilAffärer i Bo
Folkliv och  pilFinkan i Gril
Häxprocesse pilGrilloms skol
Gästis
Holm i  Över
Leåtorpet
Sånga Brunn 
Växeln i Und
BOTEÅBYGDEN
BOTEWEBBEN