img
Kul­tur­lag­ret:
BYAR & BYGG­NA­DER I BO­TEÅ­BYG­DEN - FÖRR I TIDEN
(Pla­ts f. lo­go​/​fo­to)
Här samlar vi artiklar om Boteås byar och byggnader förr i tiden: Från 1900-talet och bakåt.
(Om byar och byggnader i dag läser du under fliken "Boteåbygden")

Holm i Ö­verlännäs
Välj artikel:
In­nehåll
Affärer i Boteå
Finkan i Grillom
Grilloms skola
Gästis
Holm i Ö­verlännäs
Leå­tor­pet
Sånga Brunn och Bad
Växeln i Undrom
Av: Kerstin Sjögenbo  
Boteåbygden vilar på kulturhistorisk mark.

 
img
Foto: Björn Grank­vist
Glasbägare från Holms gravfält.

Vid Holms gravfält i Överlännäs har man gjort unika fynd efter tidiga inbyggare. Här finns gravfält som markerar gårdar som varit fortlöpande brukade under folkvandringstid, vendel- och vikingatid. Här finns 18 synliga gravar varav två är strax över 20 meter i diameter.

 

En skelettkammargrav från vikingatiden, som också finns här är mycket sällsynt i Sverige, med ett undantag - det finns en på Birka i Mälaren. Här finns en rik kammargrav med en vikingakvinna och en häst. Man har funnit föremål som indikerar hög social status.

 

I Undrom har man funnit det tredje största antalet mynt av en typ som härrör från Knut den store som var kung i England 1016 - 1035. Man har även funnit en silverskatt från 1000-talet som vägde två kilo. Den innehöll fem smycken, däribland en unik ormliknande armring.

 

1535 hade Boteå 30 skattande bönder medan Överlännäs hade elva. Boteå var då en av de största socknarna i Ådalen. Trots att Överlännäs skatteintäkter var små kunde man satsa mycket på kyrkan. Närmast som förklaring står ett "stormannainflytande". Redan år 1314 finns en namnlista där den rika Fartegnsläkten finns omnämnd. Kanske någon sentida förmögen och inflytelserik ättling till dessa stormän kan ha bidragit med finansieringen.

 

På 1500-talet byggdes Holms gård som senare ersattes av en "ståndsmässigt tilltagen mansbyggnad" och 1667 upphöjdes gården till säteri. Säteriet ägdes av guvernören Carl Larsson Sparre som var en mångsysslare och vägröjare för Ådalens industri. Han tog initiativ till de första järnbruken i landskapet och var först med att prova den nya tekniken med järnplog.


 
img
Foto: Erik Hoppe (Fr. BOTEÅ: Spelet)
Holms säteri 2011.

 

Men han var också president i trolldomskommissionen när häxprocesserna utspelades i Boteå under 1670-talet. I Boteå Länsmansgård, den 22 - 26 september 1674, pekades 13 personer ut som trollpackor, fem frikändes och åtta ansågs skyldiga varav två dömdes till döden.

 

En av de som fälldes och avrättades var 60-åriga änkan Sigredh från Djuped som ansågs ha haft god "smörlycka". Att ta "smörlyckan" från en annan innebar att den andra på detta sätt berikat sig. Det står i Trolldomskommissionens protokoll från 1674 om Sigredh:
"Hon efter en ko kunnat sälja 2-3 lispund smör om året, de andre ringa nytta av sina kor har haft. Hon har varit en kraftig gumma att skaffa foder åt sin ko och henne väl stillt".

 

Misstänksamheten mot den som lyckats väl kunde leda till vittnesmål som ledde till fällande dom. Den som vittnade mot Sigredh var kyrkoherde Sternelius i Boteå, som figurerar i flera artiklar Erik Hoppe skrivit, se:

Nils Sternelius - En trägen angivare

Häxprocesserna i Boteå 1674 - 75

 

Källor: Stora Ådalen och historik över Björkå-Holm

________


Till gravfältet svänger man in från väg 335 vid Holms gård - skyltar visar vägen.

Hitta till gravfältet i Björkå - se Vägbeskrivning Biblioteket och gravfältet

Läs om glasbägaren - se Murberget / Länsmuseet i Västernorrland

 

(Redigerad 2015-09-15: Uppdaterade länkarna / E Hoppe)


 
 
Till sidans topp
68/1675  
 
 
menyer
Botevy
  Allt material Copyright © 2011-2024 Boteåparlamentet o/e resp upphovsrättsinnehavare Foto: E Hoppe   
  Allt material Copyright © 2011-2024 Boteåparlamentet o/e resp upphovsrättsinnehavare Foto: E Hoppe

Vi använder SSL och IP-nr. Om integritet på botea.se
Facebook
Twitter
Google+
Linkedin
E-post
PARLAMENTET X
FÖRENINGAR
KULTURLAGRET
Boteåbor fr pilInnehåll
Byar och byg pilAffärer i Bo
Folkliv och  pilFinkan i Gril
Häxprocesse pilGrilloms skol
Gästis
Holm i  Över
Leåtorpet
Sånga Brunn 
Växeln i Und
BOTEÅBYGDEN
BOTEWEBBEN