img
Bo­teå­byg­den:
BYAR & BYGG­NA­DER (bl.a.) I BYGDEN
(Pla­ts f. lo­go​/​fo­to)
Boteå består av fler än 30 byar och överallt runt bygden finns intressanta byggnader.
I den här avdelningen samlar vi artiklar om dem i nutid, med lite tillbakablickar.
Du kan läsa mer om Boteå förr i tiden under fliken "Kulturlagret".

Vad betyder våra bynamn - och varför?
Välj artikel:
In­nehåll
Bettans kon­fe­rens
Boteås bynamn
Gålsjö bruk
Holms lantbruk
Klock­­hu­set i Skadom
Kom­mun­sam­mans­lag­ning­ar­na
Para hem­bygdsgård
Res­tau­re­ring­en av Björkån
Sånga kyrka
Kom ska vi gå till Golva i kväll å
Sundby, det skö'nt vi glömme.
Grillom det skö'nt vi sätte för högt och
Följarna skö'nt vi döme.
Den som bott i Sönnersta förut,
komma till Stennarfattiggårn ti' slut.
Arlomsa gå
Och Offrarna stå
Och Söbbersta,
dom hall av Törsta.

Av gårdfarihandlaren Johan August Ekman, 1920-talet.
Tack till Inga Bodin.

 

skö'nt vi: ska vi inte
Följarna: de som bor i Följa
Stennarfattiggårn: Stöndarfattiggården
Arlomsa: Arlomsborna
________________

 

Namnet Boteå är gammalt och kommer från bot som betyder vik.
För länge sedan sträckte sig Ångermanviken ända fram till skogsbrynet vid Högforsån, bortanför vägen till Örnsköldsvik.


Det finns över 30 byar i Boteå. Vi har kommit på 34. Hur har de fått sina namn? Varför heter en t.ex. Subbersta och en annan Gålva?
Hjälp oss att komplettera bynamnen och tipsa oss om namnens ursprung.

 

Skicka dina förslag och kommentarer till Kulturlagret - lämpligen via kontaktlänken ovan.

_______________

 

Arlom:   Förslag: Lär betyda förnämsta huvudgården. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Björksjön:


Björkå: Förslag: Har fått sitt namn efter den från Björksjön rinnande Björkån vid vars utlopp i älven byn ligger. /K Sjögenbo

 

Boteå: Förslag: Där ån rinner ut i viken (Se inledningen)

 

Brandberget:

 

Följa: Förslag: Namnet kan ha anknytning till betesmark eller djurbeteckningen föl. Det kan också vara ett ånamn. Men den bäck som rinner genom delar av byn är så pass obetydlig att byn knappast kan ha uppkallats efter den. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)

 

Grillom: Förslag: Namnet är dunkelt enligt litteraturen. Det kan vara en sammansättning av ordet hem, kanske i beteckningen gård, och ordet gryt som betyder stenig mark. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Gålsjö: Förslag: Ett järnbruk tillkommet på 1700-talet som har givit församlingen dess namn, som äldst betecknat sjön Gålsjön, vid vilken bebyggelsen ligger.
Förleden i sjönamnet är gård, som troligen har betecknat en anordning för fångst av djur, sannolikt fiske- eller älggård. /Källa: Svenskt Ortnamnlexikon (Fredrik Åslund)


Gålva: Förslag: Namnet har skrivits på olika sätt sedan 1500-talet, t.ex. Gölöghe, Gålugan, Gölgwa, Gödluga och Golwadh. Namnet Gålva/Golva nämns första gången på 1600-talet. Som i Följa kan namnet ha anknytning till betesmark. Hur namnet i övrigt ska bedömas är ovisst. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Holm: Förslag: Namnet lär vara hämtat från en holme som låg i älven och kallades Holmsholmen. / K Sjögenbo


Häggbränna:


Kalknäs: Förslag: Näs betyder udde. I äldre tid då vattenståndet var högre måste den höjd, där gårdarna i byn ligger, ha bildat en udde i älven. Förleden är djurnamnet kalv. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Korvsta: Förslag: Hette Korffesstadz på 1500-talet. Ordets förled lär vara samma ord som stump eller kort stycke vilket anses vara identiskt med korv och betecknar en kort och satt person. Den senare leden betecknar troligen boplats. /K Sjögenbo


Lännäs: Förslag: Tolkningen av första ledet i ordet är oviss. Det kan motsvara ord som (uppkastad) jordhög eller (grav)kulle. I Lännäs finns ett par höga kullar med berghällar som redan under folkvandringstiden från älven måste ha avtecknat sig i terrängen. Den andra delen i namnet har troligen betecknat en udde i älven som i forntiden, då vattnet stod betydligt högre än nu, fanns vid byn. /K Sjögenbo


Lökom: Förslag: Ligger vid en bäck och marken bakom gårdarna har varit försumpad. Det besläktade ordet löka betyder sumpig och myrlänt mark. Namnets andra led torde beteckna hem eller gård. /K Sjögenbo


Macked: Förslag: Namnet torde ha anknytning till ordet mark eller skogsområde. Men namnet är dunkelt. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Nyåkersberg:


Offer: Förslag: Namnet kommer ur å-fåra. /Märith Löfgren


Para: Förslag: Namnet är dunkelt. Bucht har med stor tvekan framkastat tanken att Para hör samman med det finlandssvenska ordet padha ("ådal"), som anses ingå i bl.a. landskapsnamnet Medelpad. Sakligt sett passar förklaringen utmärkt enligt Bucht, ty byn är genomdragen av flera rätt djupa dalgångar längs Paraån, Lövtjärnsbäcken och småbäckar som skurit sig ned i sanden vid älvstranden. /K Sjögenbo


Skadom: Förslag: Den äldre bebyggelsen har legat under nordsidan av ett rätt högt berg som en tid på vintern skymde bort solen. Byn betraktas som solfattig. Namnet kan härstamma från det gotiska ordet skadus eller det engelska ordet shadow för skugga. Men det finns också ett dialektalt ord som heter skadda och betyder dimma. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Solberg: Förslag: Gården ligger på en liten förhöjning med en kraftigt framträdande berghäll. Förmodligen solbelystes byn tidigare på dagen än gård(ar) längre österut som låg i skuggan av höjder. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Stöndar: Förslag: Har fått sitt namn av att marken var påfallande stenig med en mängd flyttblock. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Stöndarbränna: Förslag: Stöndar = stenar, stenig mark och Bränna = där frosten bränner potatisen.
Så sas det när jag köpte huset här. Någon som vet bättre?
Det finns ju fler "brännor": Häggbränna och Tybränn, är det samma ursprung? /Hoppe


Subbersta: Förslag: Platsen hette från början Styrbjörns sta', alltså Styrbjörns plats eller boning.
Antagligen någon storbonde, eller kanske till o med "vikingahövding" eller annan prominent person vars ägor man uppkallade efter honom.
Och visst låter det namnet bättre? Subbersta associerar man lätt med ett negativt fruntimmerssuperlativ, eller hur (subba)? /Inga-Lena i Subbersta


Sundby: Förslag: Lär vara ett nyare namn på Rottan (se nedan under försvunna namn). Namnet syftar på ett sund som tidigare fanns mellan byn och den i älven liggande och nu försvunna Sundbyholmen. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Sunnersta: Förslag: Har förmodligen sitt ursprung i mansnamnet Sindre, Sinder eller Sinde. Sista ledet i namnet syftar troligen på stad i betydelsen boplats. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Sånga: Förslag: Det har antagits att Sånga ursprungligen varit namn på Kvarnbäcken som öster om kyrkan genom dalen Sångadal rinner ut i älven. Bucht skriver att den framrinnande bäcken här och var bildade små sorlande fall. P.g.a. vattenplasket vars ljud påminde om sång fick Sånga sitt namn. En annan teori är att namnet syftar på sandig. Marken i Sånga är i stor utsträckning sandig. /K Sjögenbo


Sångal: Förslag: Med den fornsvenska ändelsen -al antyds att en helgedom eller offerplats funnits här under forntiden. /K Sjögenbo


Sörgårdarna:


Tybränn: Förslag: Har förmodligen fått sitt namn från det dialektala ordet bränne, genom skogseld avbränt område. Ty betecknar att platsen två gånger härjats av eld. /K Sjögenbo


Törsta: Förslag: Har förmodligen också sitt ursprung i ett mansnamn, här Thorgisl eller Torgils. Även här syftar sista ledet på boplats. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Undrom: Förslag: Det fanns två gårdar: En nere vid älven (den undre - Undrom) och en uppe i skogen (den övre - Övrom).
Jag såg ett TVprogram där de sa så. Rätt eller fel? /Hoppe
Kommentar: Ligger längre ned vid älven än kyrkan och huvuddelen av bebyggelsen i Boteå. Här lär betydelsen vara den nedanför liggande gården. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Valla: Förslag: Namnet har troligen avsett ängsmark eller en plats där folk brukat samlas. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Västerhällan: Förslag: Byn där kyrkan ligger, har namn efter berghällar nära prästgården. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Överlännäs:
____________

 

FÖRSVUNNA NAMN:
 
Hekesta: Är nu utjord under Kalknäs (Subbersta). Namnet kan ha sitt ursprung i ett personnamn. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Lägdom: Har varit namnet på en utjord under Törsta och Kalknäs byar. Namnet är en böjd form av ångermanländska lägde. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Rottan: När namnet började associeras med råtta ansågs det mindre vackert och namnet ändrades till Sundby (se ovan). / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


Tjusta: Är numera ett jordområde i Törsta by. / Källa: Ortnamnen i Västernorrlands län av T Bucht (K Sjögenbo)


 
 
Till sidans topp
67/1726  
 
 
menyer
Botevy
  Allt material Copyright © 2011-2019 Boteåparlamentet o/e resp upphovsrättsinnehavare Foto: E Hoppe   
  Allt material Copyright © 2011-2019 Boteåparlamentet o/e resp upphovsrättsinnehavare Foto: E Hoppe

Vi använder SSL och IP-nr. Om integritet på botea.se
Facebook
Twitter
Google+
Linkedin
E-post
PARLAMENTET X
FÖRENINGAR
KULTURLAGRET
BOTEÅBYGDEN
Anläggnings pilInnehåll
BotekryssetBettans konfe
Boteå i BilBoteås bynam
BOTEÅ: SpelGålsjö bruk
Boteåbor pilHolms lantbru
BoteåbroschKlockhuset i 
Byar & Byggn pilKommunsammans
Vägbeskrivn pilPara hembygds
Övrigt i oc pilRestaureringe
Sånga kyrka
BOTEWEBBEN